MEDICAL PERSONNEL | Sii-ai lei hmanmi

Mah hi, medical personnel leikap he pehtlai in holhlet le calettu caah a ṭha hnem ngai mi a si. Ahlei in Lailei in nu le pa pawl he tonnak ngeih tikah, cucu, hihi, cu bantuk le hi bantuk hi an si ti, Laiholh tein chimh rel ve hna nak caah a ṭha ngaingai. Amah belte cu, mah hi Glossary hi pumpak in ka leh mi an si.



Literature phu pakhat khat nih zohfelnak tuah hnu ah, ṭial mi le thai mi a si lo. Keimah pumpak rianṭuannak ah a ka bawm khotu a si lai, timi saduhthahnak he ka leh mi a si.

Cu ve rualrual cun, hi caleh mi pawl na zoh tik ahhin, biafang na thlennawn duh mi tete an um ko. Cucaah, hi biafang cu hiti deuh in kan leh awk a si, timi ruahnak tete na ngeih ahcun ka chim ve. Biaruahnak kan ngei ṭi lai i, a ṭha cem kan timi cungah, hnatlaknak kan ngeih ṭi hnu ah, remh ṭhannak zong kan tuah lai.

HEALTH GLOSSARY 1
Ngandamnak Biafang Pical
English
Hakha-Chin Translation


MEDICAL PERSONNEL
Sii-ai lei hmanmi
anaesthetist
Meh-sii
cardiologist
Lunglei sii-bawi
chiropractor
Ruhlei siibawi
consultant
ruahnak petu
dentist
haa-sibawi
dermatologist
Taksun lei he aa pehtlai mi zohkhenhtu
dietician/nutritionist
Rawl ei
ear, nose and throat specialist (ENT)
hna, hnar, hrawm sii-bawi
endocrinologist
Pum chung ti le hang chuahnak lei ngandamnak siibawi
gastroenterologist
Paw le ril lei ngandamnak siibawi
general practitioner (GP)
sii-bawi, chungkhar ca
gynaecologist
Nuta lei ngandamnak siibawi
haematologist
Thi lei siibawi
neurologist
Pum chung thahri lei ngandamnak siibawi
nurse
Sii-sayama
nurse's aide
Sii-sayama bawmtu
obstetrician
Naupawi zohtu siibawi
occupational therapist
Rian lei siibawi
oncologist
A phing mi zawtnak a zohkhenh khotu siibawi
ophthalmologist
Mitlei a thlopbultu siibawi
optometrist
Mitlei siibawi
orderly
Ningcang tein
paediatrician
Ngakchia siibawi
psychiatrist
Lungthin zawmi damhtu
psychologist
Lungthin umtuning hlathlaitu
physician
Sii-saya
physiotherapist
Mipum pum cawnnak ngei mi
podiatrist
Ke le an fahnak a thlopbultu siibawi
radiologist/radiographer
Dathamn zukthlatu
sister
Sii-sayama nganbik
specialist
Thiamsang siibawi
surgeon
Khuaitu siibawi
urologist
Zunzun ngandamnak lei siibawi


TREATMENTS AND PROCEDURES
Thlopbulnak le Ningcang
anaesthetic
Meh-sii
bandage
Hmatuamnak
chemotherapy
Cancer thlopbulnak
diagnosis
Zawtnak kawl
dressing
Hma tuamnak puanchia
enema
Ekfer thopbulnak
examination
Chek hlai
exploratory operation
Zawhfahnak kawl, cancer tbk
injection
Siichunh
operation
Hlai
plaster
Benhnak
sling
Ruh kiah
thermometer
Lumkih tahanak
traction
Hnuhnak
transfusion
Thirawn


MEDICATION
Sii-ai
antiseptic
Hmapor lonak sii
capsules
Sii hlum zawl
cream
A kham
medicine
Sii
ointment
Chiti
powder
A diip
sedative
Fah theih lonak sii
tablets
A tlang


HEAD/NECK
Lu/Hngawng
adenoids
Kaa chung cunglei um mi pum herh mi hang a chuahtu
baldness
Lukawnghnak
catarrh
Kaa le hnar ah khak tamtuk
cough
Khuh
discharge (ear or nasal discharge)
Hna in ti chuah
dizziness
Lungmih
earache
Hnafah
electro-encephalogram (EEG)
Thluak cawlcangh ning zohhlatnak seh
electro-encephalograph
Thluak cawlcang ning zohhlatnak zuk
encephalitis
Thluak phin fah zawtnak
facial spasms (tic0
Hmai hnuhdawh
goitre
Cokpuar ruang a chuak mi hrawm phin
headache
Lufah
laryngitis
Hrawm chung awbawm fah zawtnak
lockjaw/tetanus
Khabe cawl khawh lo
meningitis
Thluak tuamtu phin zawtnak
migraine
Lufah ttha lo
nits (lice)
Hrik
pharyingitis
Hrawmfah (dolh tikah)
rhinitis
Hnar lei zawtnak
sinus (es)
Ruh chung kua hnar he aa peh mi
sinusitis
Ruh chung kua hnar he aa peh mi zawtnak
thyroid
Cokpuar
tonsils
Dangfir
tonsillitis
Dangfir phin zawtnak


EYE - OPHTHALMOLOGY

Structure of the Eye
Mit umtuning
eyebrows
Mittlang
eyelids
Mitcuar
eyelashes
Mithmul
eyeball
Mitmu
cornea
Mitmuang
iris
Mitmudum
lens
Mitchung khuahmutu
optic nerve
Mit le thluak a pehtu thihri
pupil
Mit falai
retina
Mit chung i khuahmutu a si mi
tear ducts
Mit tidong


Visual Disorders
Hmuhnak lei damlonak
astigmatism
Mit a mawt ter tu mit zawtnak
cataract
Mitmu mawt
colour blindness
Muici hmuh khawh lo
cross-eyed
Mitruan lonak
double vision
Thil pahnih in hmuh
lazy eye
Mit khuahmuh ning that lo
left-right reversal
keh-orh thlennak
long-sighted
Lamhla khuahmuh
long-sightedness
(hypermetropia/hyperopia)
Lamhla lawng khuahmuh khawhnak
mirroring
thlamthlannak
monocular vision
Mitfang pakhat veve nih a dang veve an hmuhnak
night blindness
Zaan ah khuahmuh khawh lo
short-sightedness
(myopia)
Lamnaih lawng khuahmuhnak
squint
Mitcei


Miscellaneous
Aa cawh dih mi
aching eyes
mitfah
binocular vision
Khuahmuh tthet
blurred vision
mitmawt
compensation
liamh
coordination
Mit ruan
crusted eyelids
Mitlang a tlang bo
discomfort
umtu i nincan lo
dizziness
lungmih
eye-movement
mit-cawlcanghnak
eye strain
mitrengh
eye tension
Mitrengh
fatigue
Baat
favouring one eye
Mit khat that deuh
focus
Zoh
frequent blinking
Tuletu mitttheh
frowning
hmaisur
irritation
thakter, zatter
peripheral vision
Mitmawt zawtnak
poor hand/eye coordination
Kut le mit zawn lo
poor muscle control
Thahri derthawm
red eyes
Mit sen
sensitive to light
a ceu fawi in zoh khawh lo
sore eyes
mitfah
squinting
mitcai
watering
Mit titawh
weeping
Ttah


Diseases of the Eye
Mit zawtnak lei
blindness
Mitcawt
cataract
Mitmu mawt
conjunctivitis (sticky eyes)
Mitfak ek
glaucoma
Mit fahnak phunphun pe kho i mit tiang a cawt ter kho tu
iritis
Mitfalai fah
pinkeye
Mitfah
retinal detachment
Mitchung khuahmutu tlaunak
stye
Mit uikhel
trachoma
Mitcuar fah






MEDICAL PERSONNEL | Sii-ai lei hmanmi MEDICAL PERSONNEL | Sii-ai lei hmanmi Reviewed by Van on August 16, 2020 Rating: 5
Powered by Blogger.